Konstnärsduon Karl & Carl (Karl Hedin och Björn Carl Perborg) bjuder på en galen blandning av animation, skulptur, video och fotografi. Bisarra och förunderliga situationer uppstår när strålkastarljuset riktas mot människan och hennes relation till planeten, universum, livet och döden.
»Ännu inget svar från tystnaden« är titeln på Karl & Carls förvånansvärt tillgängliga utställning. I en halsbrytande resa från science fiction till olycklig kärlek, färdas konstnärerna genom poesins våtmarker i en dialog, där missuppfattningar leder till överraskningar och nya betydelser och kopplingar ständigt uppstår.
– Det är viktigt att befinna sig nära gränsen för sin förståelse av tillvaron. Det är där vi försöker vara i alla våra arbeten, förklarar Karl & Carl. Utställningen är en hyllning till det meningslösa, till det löjliga, det tafatta, det patetiska och det obegripliga. Den är på samma gång en hyllning till de kosmiska avstånden. Mellan människor. (Innan detta avstånd uppmättes till 1,5 meter).
Ett sorgekabinett med likkista (eller är det ett rymdskepp?), bilder från krematorier och en video där Karlsson-på-taket-figurer köar för att få kasta sig ut från ett torn kombineras med en predikstol, varifrån en curator reciterar floskler ur internationella biennalers programförklaringar.
Konstnärsduon Karl & Carl (Karl Hedin och Björn Carl Perborg) bjuder på ännu en fascinerade blandning av animation, skulptur, video och fotografi. Bisarra och förunderliga situationer uppstår när strålkastarljuset riktas mot människan och hennes relation till planeten, universum, livet och döden.
»Ändhållplats« är titeln på Karl & Carls tänkvärda och tillgängliga utställning. En skruvad instruktionsvideo till säkerhetskontrollen på en flygplats sätter tonen redan vid ingången. Flyg, buss och tåg återkommer i flera verk. Men snart blir det tydligt att titeln även refererar till livets eller civilisationens slut.
I en halsbrytande resa från science fiction till olycklig kärlek, färdas konstnärerna genom poesins våtmarker i en dialog, där missuppfattningar leder till nya betydelser och överraskande kopplingar.
En fågel sprattlar hjälplöst i luften, uppenbart begränsad av linorna den är upphängd i. Från en predikstol reciterar en curator floskler ur internationella biennalers programförklaringar. I en video köar människor, insvepta i filtar, för att få fingrarna avklippta vid en tillfälligt uppsatt gränsstation.
I utställningen finns också interaktiva verk, bland annat ett dystopiskt 3-d-modulerat dataspel i arkadmaskinskrud.
Ändhållplats kan referera till sista stationen på en buss- eller tåglinje. Kanske är den en myllrande järnvägsstation där man köper en tidning och byter tåg. Kanske är det en ödslig ickeplats i utkanten av ett industriområde där bussen vänder för att fem minuter senare köra samma runda en gång till.
Ändhållplats kan också används i överförd betydelse, för att beteckna slutpunkten för en tankegång, en ideologi, en politisk eller konstnärlig rörelse, en civilisation eller en människas liv. Vi kan till exempel tala om »nihilismens ändhållplats« eller i en nekrolog skriva att någon »efter en tids sjukdom nått livets ändhållplats«.
Men ett slut kan också vara en början. Roger Penrose, Nobelpristagaren i fysik, menar att vår big bang bara är en i raden av flera. I universums slutskede, när det expanderat oändligt och tiden upphört, har vi en fysik utan massa. Det gör att skalan inte längre spelar någon roll. Universum kan inte veta om det är stort eller litet, vilket ger förutsättningar för en ny Big bang.
Människan, till hälften apa, till hälften kosmisk intelligens, närmar sig ändhållplatsen för sin egen självförståelse. Den senaste geologiska epoken bär namn efter henne själv, antropocen. Överallt där människor etablerat sig ser vi en utarmning av artrikedomen. Det mesta av den megafauna som en gång rörde sig på jorden utrotades av människor redan på stenåldern. Vad gör man när man upptäcker att man själv är ett skadedjur?
Utställningen »Ändhållplats« riktar blicken mot människan (dessa vandrande matsmältningssystem med ovanligt höga tankar om sig själva) och hennes relation till planeten, universum, livet och döden.
Under ett informationsmöte på Arbetsförmedlingen får de arbetslösa lära sig att deras viktigaste uppgift just nu är att må dåligt, allt för att hålla inflationen i schack.
År: 2018 Genre: Drama, mockumentär Längd: 4.41 min Medverkande: Eric Rusch, Anders Almgren, Christina Nilsson, Frederikke Krogh, Jaqueline Chambel, Kico Madsen, Kristian Reuter Oliveberg, Minjeong Ko, Samira Motazedi, Tim Kristoffer Gunnarsson Foto: Victor Nyåker Ljud: Ania Malgorzata Winiarska Ljudmix: Anders Billing Vive Klipp: Imad Abdalghani Smink: Jaqueline Chambel Inspelningsassistant: Leia Sademyr Affisch: Barthélémy García Consigliere: Nicolas Kolovos Distribution: Filmform Med stöd av Konstnärsnämnden
Ska man göra allt som rekommenderas, sova åtta timmar, laga egen mat och aktivt välja pensionsfonder, saknas det 1 timme och 11 minuter per dygn. Ska det dessutom arbetas 8 timmar om dagen fem dagar i veckan fattas det 6 timmar och 54 minuter varje dygn. Den här filmen reder ut varför tiden inte räcker till till sådant som de flesta anser viktigt, såsom arbete, studier eller kärleks- och familjeliv.
År: 2017 Längd: 3.03 min Medverkande: Björn Perborg Uträkningen som filmen baseras på är gjord i samarbete med Frans Einarsson och har tidigare publicerats på Cuisine Bizarres hemsida: cuisinebizarre.se.
Varför sponsrar Kanadas ambassad en filmfestival i Kassel? Efter att ha stött på samma mysterium år efter år bestämmer sig Frans och Björn för att undersöka saken. Bakom kulisserna finner de en rad förvånande, långsökta och illa underbyggda konspirationsteorier.
Tillsammans med Frans Einarsson.
År: 2019 Språk: tyska och engelska Längd: 4.33 min Medverkande: Frans Einarsson & Björn Perborg
»Utifrån den i dag bortglömde porträttkonstnären Bror Kronstrands bevarade foton och filmer, ställs frågor om hur eftervärlden kommer ihåg oss och om konstnärens villkor, då och nu. Underhållande och välgjort med eftertanke.« Sara Wadell, GIFF.
Tillsammans med Anna Viola Hallberg.
År: 2014 Genre: Dokumentär Längd: 9 min Kamera: Bror Kronstrand med flera Baserad på material från Bildarkivet i Mariestad, Bror Kronstrandsamlingen Scanning av 16 och 35 mm: SVT Ljudmix: Gustaf Berger, Auditory
Nyktert föredrag med diabilder om en incident på flygplatsen i Köpenhamn förorsakad av en trecentimeters fickkniv, en etikettlös plastpåse med tvättmedel samt en bok om islam i handbagaget.
År: 2008-2009 Teknik: Animation SD PAL, engelskt tal Längd: 2.05 min Röst: Dave Morris
På ett personligt och pedagogiskt sätt reder den här animerade dokumentären ut hur man går till väga för att tjäna pengar som konstnär, i synnerhet som videokonstnär. Med hjälp av torra räkneexempel, ofta hämtade från min egen verksamhet, punkteras ett stort antal fördomar.
År: 2012 Teknik: Animation HD, svenskt eller engelskt tal Längd: 14 min Röster: Björn Perborg, Dave Morris Ljudmix: Ljudligan
Prokrastinering är en ganska utbredd företeelse. Möjligheten till omedelbar tillfredsställelse ter sig ofta långt mer lockande än tanken på en vag belöning i en avlägsen framtid. Det är därför det är så vanligt att plötsligt börja diska och dammsuga när man egentligen borde arbeta inför en annalkande deadline. I den här filmen avslöjar konstnären Björn Perborg hur planerna inför en två-månaders ateljévistelse i Köpenhamn får ge vika för ett pärlband av ursäkter att göra annat, och hur han till slut inte skapat någonting överhuvudtaget, förutom en liten film om prokrastinering.
År: 2015 Längd: 6.10 min Berättarröst: Andrew Mottershead Musik: Astor Piazzolla: Nightclub 1960, framförd och inspelad av Björn Perborg Ljudmix: Niklas Skarp Distribution: Filmform
Det är sent på valnatten 2014. Alliansen, med nya arbetarpartiet i spetsen, har segrat för tredje gången i rad. I en intervju avslöjar nya arbetarpartiets ordförande, kamrat Fredrik Reinfeldt, varför han vill återinföra slaveriet i Sverige. Arbetslinjens egentliga innebörd dras till sin spets och den slutgiltiga lösningen på bidragsberoendet lanseras.
År: 2010 Teknik: Animation HD PAL, svenskt tal Längd: 4.08 min Röster: Frans Einarsson, Björn Perborg
Hilo mental, Mental floss, eller »mentaltråd« på svenska, är en kort bagatell som skildrar en ritual för mental hygien. När toleranserna för vad som ryms inom normalitetsbegreppet blir allt snävare framträder Hilo mental som ett befriande ironiskt förslag till ännu en självhjälpskur. Naturligtvis inbegriper den också en produkt, en förbrukningsvara, som någon kan tjäna pengar på. Hilo mental relaterar till det absurda i att psykisk ohälsa ökar i takt med ekonomisk tillväxt.
En oupphörlig kameraåkning runt ett bord. Handskbeklädda händer ringar in platser på flygfoton och ritningar. Kanske förbereds en terrorattack. Alla objekt är exklusiva designföremål.
År: 2005 Teknik: Video SD PAL Längd: 3.25 min Medverkande: Johan Möller, Attila Urban, Kjell Vänerbo
Rancorous Call består av bilder på övervakningskameror arrangerade i ett rasande tempo till ljudet av Patrick Henrys berömda ord från 1775. Alla bilder och ljud är upphittade på internet. Orden ekar från det förflutna med profetior om panoptisk paranoia. Artificiella kontrollmekanismer installeras som barrikader för att skydda oss från oss själva – det ständigt ökande avståndet oss emellan. Tillsammans med Anna Viola Hallberg.
År: 2006 Teknik: Animation SD, engelskt tal Längd: 1 min Röst: Richard Schumann
Tvåkanalig animation som bland annat skildrar hur en man river ner sitt könsorgan på ett rivjärn för att sedan äta upp det. Snart växer det ut ett nytt som han river ner och äter upp och så vidare om och om igen. Kanal två visar redskapen han använt, diskade och återställda. Allt verkar helt normalt.
År: 2007 Teknik: Animation HD PAL Längd: 1.09 min loop
Baserad på en sann historia. Svenska migrationsverket skickar brev till en asylsökande som uppmanas träffa sin handledare för att diskutera en praktikplats. I själva verket är det en fälla. Polisen ligger i bakhåll. De arresterar honom och utvisar honom ur landet. Han »försvinner« sedan.
År: 2001 Teknik: Animation SD PAL, svenskt tal Längd: 2.10 min
Parfymfabriken tar oss med till fabriken där världens dyraste parfym, Carambole, med den oemotståndliga doften av nyfött barn, tillverkas. Estetiken är hämtad från televisionens barnprogram.
Parfymfabriken är nog den av mina filmer som visats mest. Den har åkt omkring på filmfestivaler och i konsthallar runt om i världen och Canal+ visade den ett tag mellan de tablålagda programmen.
År: 2000 Teknik: Animation PAL, franskt tal, engelsk eller svensk text Längd: 2.12 min Röster: Michel Droetto, Irene Elmerot
Immigrant Song är en i första hand en tvåkanalig videoinstallation. På den ena skärmen visas ett trumset. En trummis packar upp sin stickbag, en typisk väska för förvaring av trumstockar och klubbor. Den är fylld av fyrverkeripjäser. Trummisen väljer ut två raketer, räknar in och spelar en variation över John Bonhams karaktäristiska trumkomp i Led Zeppelins ”Immigrant Song” med fyrverkeriraketer istället för trumstockar.
På den andra skärmen visas en natthimmel. Fyrverkerier exploderar synkroniserat med trumslagen i den första videon. Varje gång fyrverkeripjäserna i trumslagarens händer träffar trumskinnen smäller en raket av på himlen i den andra videon.
År: 2009 Teknik: Videoinstallation med två synkroniserade bilder Längd: 1.51 min loop Trummor: Hannes Lingens Foto: Claudia del Fierro & Björn Perborg Immigrant Song distribueras av Filmform
Vågformad konstruktion med teaterattribut, ljusskylt och sammetstyg. Inuti visas en videoupptagning från teater Boudoir Intime i Falkenberg. Skådespelarna använder autentiska artiklar från kvällstidningarnas söndagsbilagor och veckotidningar som manus. Artiklarna är alla uppställda på samma sätt. Tre män diskuterar ämnen som manlig fåfänga, relationer och ideal. Tonen är undervisande. Den tilltänkta målgruppen unga kvinnor skall lära sig något om hur män tänker och fungerar.
År: 2000 Teknik: installation med video, svenskt tal Mått: 230 x 122 x 250 cm Längd video: 11 min Medverkande: Martin Östh, Bo Andersson, Michael Paulsson, Elin Gradin
Världens obehagligaste powerpointpresentation. Med hjälp av Microsofts egna clipart-bilder presenteras »det nya tänket«. Ett antal enkla punkter belyser hur samhället stegvis avsagt sig ansvaret på en mängd områden och lastat över det på individen. Vi kallar det »blameshifting«. Konceptet är framtaget tillsammans med Karin Fransson, Lina Gillefalk och Kjell Vänerbo.
År: 2004 Teknik: Video SD PAL Längd: 2.41 min Röst: Frans Einarsson
I pilotavsnittet, »Cross over«, lagar TV-kockarna Frans och Björn en trerätters meny bestående av dillstuvade räkor med vita bönor i tomatsås, valnötsbakad falukorv och cognacsflamberade ägg med vispgrädde. Köket är ett av de sunkigare som fortfarande finns bevarade. Miljön är belamrad med detaljer; kokböcker, tandborstar, dödskalle och konstnärsmaterial ger den redan patinerade inramningen ytterligare stuns. Parallellt med att man med stor förundran konfronteras med de banbrytande recepten kan man som tittare känna igen sig i de egna försöken att göra gastronomisk succé i hemmet.
År: 2004-2014 Teknik: Video SD PAL (TV), svenskt tal Längd: Varierande (upp till 28 min per avsnitt) Medverkande: Frans Einarsson, Björn Perborg Foto: Virgil Dejarv
Två män med sådana där trattar på huvudet som hundar brukar ha när de har opererats kryper omkring på en liten scen till ljudet av publikens oupphörliga applåder och busvisslingar.
År: 1998 Teknik: Video SD PAL Längd: 2.31 min Medverkande: Michael Paulsson, Björn Perborg Foto: Nicolas Kolovos
En något överdimensionerad fågelholk i trä med videomonitor och högtalare inuti. På videon syns en gråtande man. Redan på avstånd kan man höra ljudet av gråt som också påminner om fågelsång. Mannen gråter till synes utan att någonsin upphöra – ännu ledsnare än den där holländaren som försvann från en segelbåt.
År: 2012 Material: Trä, dvd-spelare, lcd-skärm Mått: 69 x 39 x 39 cm